ANTECKNINGAR
ÖFVER
FÄLTTÅGEN
EMOT RYSSLAND
Åren 1808 och 1809.

FÖRORD.

De Anteckningar som härmed bland Allmänhetenutgå, röra egentligen Savolaksbrigaden, hvilken jag under hela fälttågetåtföljde; men som olika fördelningar af dennabrigad, deltogo i de flesta krigshändelseråren 1808 och 1809, har jag dock ansettmig böra lemna en öfversigt äfvenaf de förnämsta tilldragelser vid den öfrigahären under nämde år. Min första afsigtvar, att gifva detta arbete en vidsträcktareomfattning; men då berättelserna,meddelade af personer, hvilka deltagiti samma träffningar, ofta voro fullkomligtstridiga, och jag ej blef i tillfälle attmed full säkerhet utröna det rätta, fannjag mig nödsakad att icke upptaga annat,än hvarom jag kunde förskaffa mig tillförlitligvisshet. Ett varmt nit för sanningenföranledde desse anteckningar, likasom detnu är anledningen till deras offentliggörande.Oväld och sanning har vid deras uppsättandealltid varit mitt syftemål.

En person, hvilken, ehuru icke deltagandei sjelfva striden, likväl är närvarande, ochefter behag får välja ståndpunkter att öfverskådadensamma, har ej sällan lättastatt följa alla dess utvecklingar; och detrykte en officer har ibland sina kamrater,deras omdöme om hans handlingssätt, hansförtjenster eller felsteg, äro ofta en säkrareledning, än den pregel man åsatt honomuti insände rapporter. Presten, som tjenstgörvid en korps, befinner sig vanligen i förutnämdeläge; och emedan han, i följd af sinbefattning, ej kan råka uti några stridigaförhållanden af medtäflan eller afund, erfarhan snarast huru en hvar bedömes af sinomgifning. På många ställen var jag sjelfögonvittne till de drabbningar som föreföllo,samt de rörelser som verkställdes, ochtillika i tillfälle att höra erfarne officeraresyttranden. Derföre grunda sig de omdömenjag tillåtit mig, antingen uppå personligeninhemtad kännedom och sakkunnigesåsigter, eller ock den inom brigaden allmäntrådande tanken öfver ett ämne.

Sålunda hafva dessa anteckningar uppståttoch utbildat sig. De felsteg, som åvår sida begingos, har jag aldrig förtegat.Svenska och Finska folkens tapperhet ärför väl känd, för att den, uppå sanningensbekostnad, skulle behöfva tillvinna sig någotloford.

Författaren.

Ryktet hade förkunnat, att vid det samtal, som,i Juni månad 1807, ägde rum emellan kejsarneAlexander och Napoleon, hade man öfverenskommit,att Finland skulle införlifvas med Ryskariket. Tidningarne berättade ock, att fredssluteti Tilsit fastställt, att Ryssland skulle påen annan sida få ersatt, hvad det kunde förloragenom en gränse-reglering i Polen. Finnarne,med själ och hjerta Sverige och sin konungtillgifne, fruktade således ganska mycketden stora Ryska öfvermagten; men de sågotillika med bestörtning, att konung ...