FÖRSTA KAPITLET.
Stockholm i fågelperspektiv.

Det var en afton i början av maj. Den lilla trädgårdenpå Mosebacke hade ännu icke blivit öppnad förallmänheten, och rabatterna voro ej uppgrävda; snödropparnahade arbetat sig upp genom fjolårets lövsamlingaroch höllo just på att sluta sin korta verksamhetför att lämna plats åt de ömtåligare saffransblommorna,vilka tagit skydd under ett ofruktsamtpäronträd; syrenerna väntade på sydlig vind för attfå gå i blom, men lindarna bjödo ännu kärleksfilteri sina obrustna knoppar åt bofinkarna, som börjatbygga sina lavklädda bon mellan stam och gren;ännu hade ingen mänskofot trampat sandgångarnasedan sista vinterns snö gått bort, och därför levdesett obesvärat liv därinne av både djur och blommor.Gråsparvarna höllo på att samla upp skräp, som desedan gömde under takpannorna på navigationsskolanshus; de drogos om spillror av rakethylsor frånsista höstfyrverkeriet, de plockade halmen från ungaträd som året förut sluppit ur skolan på Rosendal— och allting sågo de! De hittade barège-lappar ibersåer och kunde mellan stickorna på en bänkfotdraga fram hårtappar efter hundar, som icke slagitsdär sedan Josefinadagen i fjol. Där var ett liv ochett kiv.

Men solen stod över Liljeholmen och sköt helakvastar av strålar mot öster; de gingo genom rökarnafrån Bergsund, de ilade fram över Riddarfjärden,klättrade upp till korset på Riddarholmskyrkan, kastadesig över till Tyskans branta tak, lekte medvimplarna på skeppsbrobåtarna, illuminerade i fönstrenpå stora Sjötullen, eklärerade Lidingöskogarnaoch tonade bort i ett rosenfärgat moln, långt, långtut i fjärran, där havet ligger. Och därifrån komvinden, och hon gjorde samma färd tillbaka genomVaxholm, förbi fästningen, förbi Sjötullen, utmedSiklaön, gick in bakom Hästholmen och tittade påsommarnöjena; ut igen, fortsatte och kom in i Danviken,blev skrämd och rusade av utmed södra stranden,kände lukten av kol, tjära och tran, törnademot Stadsgården, for uppför Mosebacke, in i trädgårdenoch slog emot en vägg. I detsamma öppnadesväggen av en piga, som just rivit bort klistringenpå innanfönstren; ett förfärligt os av stekflott,ölskvättar, granris och sågspån störtade ut ochfördes långt bort av vinden, som nu, medan köksandrog in den friska luften g

BU KİTABI OKUMAK İÇİN ÜYE OLUN VEYA GİRİŞ YAPIN!

Sitemize Üyelik ÜCRETSİZDİR!